Jamina

Hej allihopa!

 

Tänkte jag skulle köra en lite uppdate här. Idag har jag varit ledig, det har varit himla skönt. Jag har sovit ganska mycket och kom precis hem från gymmet som jag spenderade 1,5h på. Känns himla härligt! Gymmet hjälper mig verkligen att må bättre med min ångest angående kroppsfixeringen. Visst kan det va tuffft att ta sig dit ibland, men jag är alltid avslappnad och skön i kroppen efteråt. Det är värt allt i hela värden. 😀 Så det är himla positivt iaf. Vi har de senaste dagarna varit på afterski, lunchat i solen, tränat, jobbat & umgåts med gäster! Igår hade jag en rolig utekväll med några av våra gäster här på Edelwisse. Några trevliga killar ifrån stockholm, kul med lite svenskar.. när nästan alla andra är danskar! Haha. 😅 

 

Well idag är det en tung dag. Det var nämligen 1 år sedan Mikael lämnade oss.. kan inte förstå att det gått 1 år redan. Det är helt galet. Jag saknar honom så mycket.. har inte kunnat kontrollera mina känslor alls idag. Det känns fortfarande ofattbart att han inte finns hos oss längre.. det va så lätt att bara åka och hälsa på honom. Sitta och prata om livet och vad man skulle göra när man blir stor. Dock var det inte så den sista tiden... det är en anledning till att jag faktiskt inte va där och hälsade på så mycket. Jag kände inte igen min älskade farbror längre.. sjukdomen hade sabbat honom totalt. När jag var liten kunde jag ringa hem till honom bara för att se så att han levde. När han va sjuk bad jag till någon högre makt om att han skulle bli frisk och jag tror inte på någon gud direkt. 

Jag önskar att jag spenderade lika mycket tid hos honom som jag gjorde när jag va mindra. Då kunde jag sitta där dag ut och dag in och bara tragga, dricka kaffe & äta bakelser.

Mikael lärde mig så mycket om den grekiska mytologin, asagudarna, filosofer & framförallt hur man ska vara som människa. Att man ska vara godhjärtad och inte trampa på andra som redan ligger ner. Ta han om människor som behöver extra hjälp. Jag antar att det är därför jag jobbat inom vården så länge. När han kunde åka och handla fick jag följa med som "ledsagare" redan när jag va 10 kanske, det var de bästa jag visste! Jag hjälpte honom att plocka ihop de han ville ha, sedan fick jag välja något valfritt från affären. Detta va sjukt stort för mig på den tiden.

 

Det jag vill komma fram till mest är att det inte går 1 dag utan att jag tänker på dig. Sakerna vi gjort och alla minnen om trollhistorier och annat. Tack för allt du lärt mig. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta & ta upp en stor plats. Jag älskar dig ❤